manskahahusvagn

Tänk om det är så att det riktiga, sanna, verkliga livet är det när man är ute med husvagnen, inte arbetar och att man ägnar sig åt dagens bekymmer. D v s laga de olika måltiderna, diska, duscha, handla, planera, fundera, samtala med varandra, läsa lite och koppla av.

Och att allt annat är på låtsas! 



Som blommorna på ängen .....

Vi var ju på utlandsresa till Danmark.

Fråga nr 1:  Vad var det för plats vi besökte?

Fråga nr 2: Vad heter konstnärerna till dessa skulpturer resp. målning?

A


B


C


3 Vad kallas denna skulptur av Louise Bourgeois?



4 Vem förställer bilden?



Som om sig själv sa "I am a story teller" - "Jag är en berättare".

Svaren kommer senare.

Fotografi av ett fotografi.


Jag tänkte på det när vi var på Backåkra att jag gärna ville skriva lite om personen och om hans bok Vägmärken, som kom ut två år efter hans död. Här är en länk att läsa lite mera:

http://www.gleerups.se/gleerups/upload/files/entree/entree_gy-vux/religionskunskap/relief/hammarskjold.pdf

Han var född 1905 och blev FN:s generalsekreterare 1953. Han dog i september 1961. Efter hans död fann man ett manuskript med titeln Vägmärken, plus ett brev ställt till kabinettssekreteraren Leif Belfrage. Brevet innehöll ett godkännande om att manuskriptet fick tryckas. Boken trycktes utan några ändringar eller uteslutningar och består av tankar, meditationer, böner, aforismer och ett 50-tal bibelord, främst ur Psaltaren.

De första orden i Hammarskjölds bok är från 1925. Då var DH bara 20 år. De första tankarna i boken är:

Så var det

Vidare drives jag,

in i ett okänt land.

Marken blir hårdare,

luften mer eggande kall.

Rörda av vinden

från mitt okända mål

skälva strängarna

i väntan.

Alltjämt frågande

skall jag vara framme,

där livet klingar ut -

 en klar enkel ton

i tystnaden.

Tankar ur hans bok:

• Pröva icke vart varje ditt steg för dig: endast den som ser långt hittar rätt.
• Mät aldrig bergets höjd förrän du nått toppen. Då skall du se hur lågt det var.
• Är livet fattigt? Är icke snarare din hand för smal, dina ögonlinser grumlade? Det är du som måste växa.
• Det glimtar till i dig detta: Du kunde lika väl aldrig ha funnits.
• Din skyldighet är "att" - Du kan aldrig rädda dig genom "att icke-"

Den sista dateringen i boken är 24 aug. -61 och inleds med:

Är det ett nytt land,

i en annan verklighet

än dagens?

Eller har jag levt där,

före dagen?

Men det är samma land.

Och jag börjar känna kartan

och väderstrecken.

Ord att tänka på, speciellt som han bara hade några dagar kvar i denna verkligheten.

Det har kommit en bok av Kaj Falkman, En orörd sträng. Dag Hammarskjölds liv i haiku och fotografier  som recenceras här.

http://www.svd.se/kulturnoje/litteratur/artikel_31286.svd

Ja, fotsteg ser man också i sanden på stranden. Och det kommer mig att tänka på denhär fina lilla berättelsen som jag vet att i alla fall min dotter tycker väldigt mycket om.


Fotsteg i sanden

En natt hade en flicka en dröm om att hon
vandrade längs med stranden tillsammans med Gud. 
Över himlen blixtrade det scener från hennes liv..
Vid varje scen, märkte hon två par av fotsteg
i sanden; ett par tillhörde henne själv,
det andra tillhörde Gud.





När den sista scenen av hennes liv blixtrade framför henne,
tittade hon tillbaka på fotstegen i sanden-

Hon såg att många gånger längs vägen av hennes
liv så var där endast ett par av fotsteg,
och det skedde vid de allra mörkaste
och svåraste stunderna i hennes liv...





Detta bekymrade henne och hon frågade
Vår Herre om det. "Gud, du sa att när jag väl bestämt
mej att föja dej, då skulle du vandra med mej hela vägen.
Men under de mörkaste stunderna i mitt liv,
då finns det bara ett par med fotsteg.
Jag förstår inte varför när jag behövde
dej som mest så övergav du mej."




Gud  svarade. "Mitt kära, kära barn.
Jag älskar dej och jag skulle aldrig lämna dej.

Under dina svåraste och hårdaste stunder, när du ser
bara ett par med fotsteg, det var då som jag bar dej."


(Mary Stevenson, 1936)